Patientens rätt till trygg och träffsäker vård börjar med interoperabilitet

Svensk hälso- och sjukvård är världsledande inom mycket – men vi står nu inför nästa stora steg: att använda vårdens data på ett sätt som ytterligare stärker patientsäkerheten, vårdens kvalitet och innovationskraften. Trots att mängden hälsodata aldrig varit större, är informationen ofta spridd mellan olika system, vilket kan försvåra arbetet med att skapa en helhetsbild av patientens behov. 

För att möta framtidens krav krävs en gemensam satsning på ett område som är helt avgörande: interoperabilitet – vårdsystemens förmåga att dela och tolka data sömlöst över organisatoriska, tekniska och nationella gränser. Här läggs grunden för en mer sammanhållen och patientcentrerad vård.

Samordnade vårdsystem skapar bättre förutsättningar för patienten

Idag använder regioner, sjukhus och kliniker en mångfald av IT-system för exempelvis journalföring, röntgenbilder, laboratorieresultat och bokningar. Varje system fyller en viktig funktion, men eftersom många är utvecklade och upphandlade vid olika tillfällen kan det ibland vara utmanande att sammanföra informationen till en enhetlig bild av patientens vårdhistorik.

Genom att stärka förmågan med integrationsförmågor kan vi förbättra möjligheterna för vårdpersonalen att snabbt och säkert få tillgång till relevant information, vilket är avgörande för snabba och välgrundade kliniska beslut.

Interoperabilitet möjliggör snabbare beslut och tryggare vård

Att utveckla interoperabla vårdsystem handlar inte enbart om tekniska lösningar – utan om att säkerställa att patientens rätt till trygg, sammanhållen och individanpassad vård står i centrum. När vårdens IT-system kan kommunicera enligt gemensamma standarder, såsom FHIR (Fast Healthcare Interoperability Resources), blir dataflödet säkrare, mer tillgängligt och effektivare.

Resultatet är en vård där beslutsfattande kan ske baserat på korrekt och aktuell information, vilket inte bara förbättrar vårdkvaliteten utan också frigör värdefull tid för vårdpersonalens möte med patienterna.

Innovation och forskning behöver interoperabel data

För att driva utvecklingen av AI, beslutsstöd och nya behandlingsmetoder framåt krävs tillgång till relevanta och strukturerade datakällor. Här kan syntetiska data bidra till att möjliggöra forskning och innovation utan att kompromissa med patienternas integritet.

Användningen av syntetiska, anonymiserade data för forskning och teknikutveckling är en väg att balansera behovet av datadriven innovation med krav på säkerhet och etik. Men även syntetiska data måste vara interoperabla – standardiserade och anpassade för att delas på ett säkert och effektivt sätt mellan aktörer i vårdekosystemet.

EHDS och nordisk samverkan driver utvecklingen

Med införandet av European Health Data Space (EHDS) tar Europa viktiga steg för att öka tillgängligheten till hälsodata för vård och innovation, samtidigt som individens integritet skyddas. Detta ställer högre krav på datakvalitet, spårbarhet och interoperabilitet över nationsgränserna.

I Norden pågår redan ett aktivt samarbete för att möta dessa krav. Genom projekt som VALO utvecklas gemensamma principer och modeller för hur hälsodata kan användas säkert och effektivt över gränserna. Målet är att främja forskning och innovation, samtidigt som patientens rättigheter och datasäkerhet står i fokus. Den nordiska samarbetsmodellen visar att en kombination av teknik, juridik och gemensamma standarder är vägen framåt.

Tillsammans kan vi sätta patienten i centrum

Interoperabilitet är inte en teknisk detalj – det är en avgörande grundbult för en trygg, effektiv och framtidssäkrad vård.
Genom gemensamma insatser för att stärka datadelning, standardisering och samverkan kan vi skapa en vård där informationen är ett stöd – inte ett hinder – för patientens bästa.
Att bygga interoperabla vårdsystem är inte bara ett steg mot bättre teknik, utan ett steg mot en vård där varje beslut kan baseras på rätt information vid rätt tidpunkt.