Ökad kvalitet inom hälso-och sjukvården kräver bättre samordning av data

Med bättre tillgång till data och samordning av hur data används finns det stora möjligheter att både förbättra vården och få resurser till datadriven innovation. Det gäller både regionalt och nationellt, och det gäller här och nu. Börja med att se över datahanteringen för vården här och nu, i stället för att formulera storslagna visioner för den.

Att ta sig an stora utmaningar genom att presentera stora visioner är en väl beprövad metod som funkar åtminstone ibland. Till exempel när USA tog sig till månen på 60-talet. Det är inget fel med att ha en vision, men om den blir det enda målet som åtgärder mäts mot så faller arbetet med att lösa de problem som var upprinnelsen till att formulera visionen bort.

Digitalisering är ett exempel på det här. I vissa länder, även i Sverige, och i överstatliga organisationer som EU, formulerar politiker mål i stil med ”vi ska vara ledande på digitalisering 2030”. Det är väl bra, men varför?

Titta på sjukvården. När mål som att ”vårt land ska vara ledande på hälsodata 2025” presenteras så finns det all anledning att vara skeptisk. Den naturliga motfrågan bör bli ”vad händer de närmaste sex månaderna, och hur ser visionen ut nedbruten i delmål?”. I nuläget inte alls faktiskt!

Problemet med en storslagen vision för ett mål som ligger långt in i framtiden är att den automatiskt inordnar aktiviteterna som utförs för att uppfylla visionen i ett gigantiskt vattenfallsprojekt. Trots att agila arbetssätt har visat sig vara mer lämpliga för IT- och digitaliseringssatsningar. Det här har visat sig gång på gång när både offentliga organisationer och stora företag har fått rejäla smällar i form av kraschade projekt.

Det är viktigt att konstatera att ett agilt och iterativt, och därmed flexibelt, arbetssätt är enklare att åstadkomma med funktionsrika teknikplattformar. Den som lyckas kombinera flexibla arbetssätt med teknikplattformar som erbjuder den funktionalitet som krävs för att vara flexibel har bäst chans att lyckas. Funktionsrika teknikplattformar är, rätt använda, möjliggörare för agila arbetssätt.

Allra tydligast för digitalisering, inte minst inom sjukvården, är detta vad gäller åtkomst till data. Om digitala lösningar för sjukvården ska utvecklas på agila sätt behövs tillgång till data. Då behöver fokus vara på nuläget, inte på ett mål som ligger tio år framåt. Nödvändig tillgång till data inom sjukvården ställer krav på datasamordning, vilket ställer krav på en plattform som erbjuder det.

Här är ett enkelt och konkret exempel som illustrerar problemen med tillgång till data i sjukvården: Har det hänt någon gång att du dubbelbokat dig med olika hälsorelaterade aktiviteter? Kanske lyckats pricka in tandläkare och sjukgymnast på samma klockslag en dag.

Vad finns det som säger att olika vårdgivare, inte ska kunna se krocken i sina bokningssystem? Förutom gammalt silotänkande som lever kvar. Jo, vårdgivarna har inte tillgång till data från varandra som skulle underlätta hanteringen.

Exemplet är kanske trivialt, men samma begränsningar ställer till problem vad gäller vårdkvalitet i mer allvarliga sammanhang. Ett exempel är information om allergier mot läkemedel i akuta situationer.

Så långt de praktiska råden. Att jobba med att ta fram lösningar i dag betyder så klart inte att vi ska glömma bort den stora bilden, på längre sikt. Visionerna om du så vill. De kan om inte annat fungera som en drivkraft även för arbetet på kort sikt. Rapporten ”Sjukvården efter corona” som skrivits av Catharina Barkman på tankesmedjan Forum för Health Policy ger en översikt över vad som behöver göras, med tonvikt på att dra lärdom av erfarenheterna från pandemin, inte minst vikten av samordning. Det är ett bra råd både på kort och lång sikt.

Slutsatsen är att en lyckad digitalisering inom sjukvården behöver ta sin början med att ordna dataförsörjning, inte med att försöka nå storslagna mål som ligger långt fram i tiden. När dataförsörjningen finns på plats ökar chanserna att nå de stora målen dramatiskt. Ett steg i taget.

En plattform är självklart bara en del av datapusslet. Processer, organisation, terminologi, översyn av applikationer, med mera, krävs också. En plattform som underlättar datasamordning är en nödvändig komponent för att åtgärda existerande problem. Den är också en förutsättning för den datadrivna innovation som vården i Sverige är i skriande behov av.